home
F�rord F�ljande korta historik �fver F�rsta Svenska Baptistf�rsamlingens i Meriden, Conn., 20-�riga verksamhet uts�ndes harmed. Kommitteen, som har ombes�rgt dess utgifvande, har s�kt att opartiskt och p� b�sta m�jliga s�tt utj�ra sitt af f�rsamlingen erh�llna uppdrag. Det oaktadt anticiperar den, att fel m�jliga insmugit sig, f�r hvilka den beder l�saren om ben�get �fverseende.
Vi hoppas isynnerhet, att detta lilla h�fte m� blifva den f�rsamling, hvars historia I sammandrag det inneh�ller, till stor gl�dje och mycken uppmuntran, visande nu lefvande medlemmar huru underligen Gud ledt dem i 20 �r, och blifvande sl�kten, som komma, till ett k�rt minne.
Den f�rsta andliga verksamheten bland de f� landsm�nnen I Meriden Conn., I b�rjan af 1880-talet, bedrefs af svenska metodister. Den f�rsta troende och d�pt af v�r nation var Ida Malm, numera tillh�rande amerikanska baptistf�rsamlingen I Rockville, Conn. Hon ankom hit fr�n Sverige 1881 och blef omv�nd och d�pt iThe Main Street Baptist Church 1884.D�refter �terv�nde hon p� ett l�ngre bes�k till f�derneslandet. Samma �r kom Anna Anderson, en troende och d�pt syster fr�n Wing�ket, S�dermanland, hit till staden. Hon bes�kte swenska metodisternas m�ten, som h�llos p� �Y.M.C.A. Hall� samt �fven i amerikanska metodisktkyran. I New Britian, d�r svensk baptistf�rsam ign bildats 1883, hade v�nnerna f�tt k�nnedom om, att h�r fanns en trossyster och s�nde en broder att upps�ka henne. I Augusti 1884 b�rjade pastor T. Clafford att bes�ka Meriden med evangelii predikan en gang I veckan. Det f�rsta motet h�lls hos v�nnerna Bernhard Svenson p� Lewis Avenue. Guds Ande var f�rnimbart n�rvarabde vid dessa m�ten och flera l�mnade sina hj�rtan �t Gud och d�ptes i New Britian af pastor Clafford.Efter hand hitflyttade flera trossyskon och �r 1886 b�rjade dessa tillika med de p� platsen f�rutvarande troende och d�pta att h�lla aff�rsm�ten och kalla sig f�rsamling. De tillh�rde svenska baptistf�rsamlingen i New Britian fr�n hvilken de, 19 till antalet, i November 1886 uttogo sina betyg och inl�mnde dessa i Main street baptistkyrkan, i hvilken de stood som en svensk gren. Detta var b�rjan till F�rsta Svenska Baptist i Meriden, den �ldsta svenska f�rsamlingen i staden. Metodisternas mten upph�rde, ty de flesta af dess bes�kare kommo till insikt om bibelns l�ra ang�ende de troendes dop och sl�to sig till baptisterna. Lutheranerna b�rjade sin verksamhet p� 1890-talent; och de fria eller svenska kongregationalisterna utg�ra den yngsta f�rsamlingen.
Den 16 Februari 1887 samlades 19 personer i v�sfra flygeln af Main Street baptistkyrkan i afsikt att f�rena sig till en svensh nytestamentlig f�rsamling. Dessa 19 personer � voro Bernhard Svenson med fru, Oscar Peterson, Ida Malm, Anna Malm, Andrew Bergh med fru, G.A. Lundholm, S.M. Svenson, Anton Johnson, Anna B. Anderson, Hanna Anderderson (nu fru Chas. Bolinder) fru Henry Herman, Ada Str�m, fru Berndt Hanson, fru John E. Svendon, Kinstina Anderson, Kristina Erikson och Louise Moberg. F�rhandlingarna leddes af pastor Olof Lind fr�n New York. Ingen sekreterare valdes vid organizationen, hvadan protokoll saknas. Till diakon valdes Bernard Svenson sekreterare Oscar Peterson, kass�r fru B Svenson och diakonissa Louise Moberg.
�De r�ttf�rdige skola gr�nska s�som palmen, s�som cedern p� Libanon skola de v�xa. Planterade i Herrens hus skola de blomstra i v�r Guds g�rdar. �nnu i �lderdomen skola de skjuta skott, frodas och gr�nska f�r att f�rkunna att r�ttvis �r Herren, min klippa, och att ingen or�tt fines i honom.� Ps. 92:13-16
F�rsamlingen leddes till Augusti 1887 af pastor E.O.L�nn fr�n New Britian, som predikade hvar tredje s�ndag. Dessutom hade f�rsamling och fr�n emellan�t bes�k af andra predikanter. I Spetember 1887 besl�ts att ej vidare hafva predikant tillsammans med New Britains f�rsamling och fr�n November samma �r b�rjade broder A. F. Borgendahl (numera luthersk predikant) att g�ra bes�k hvarje onsdag. Borgendahl utf�rde ett godt verk och m�nga blefvo genom hans arbete f�rda fr�n m�rker till Guds underbara ljus och lagda till f�rsamlingen. Om s�ndagarna hade den ock bes�k af pastor Nyquist och broder P Malm fr�n New Haven.
�fven fr�n ett nu uppl�st kvinnornas missionss�llskap, The Woman�s Baptist Home of Connecticut, erh�lls �ren 1889-1896 hj�lp uppg�ende till $814.25. Fr�n 1890 till 1904 har vidare erh�lltis af The Connecticut Baptist Convention $1,360, och fr�n 1889 till 1904 har The American Baptist Home Mission Society bidragit med en summa af $2135.83. Sammanlagdt utg�r detta en summan af $4310.08, mottagen till hj�lp f�r l�rarens l�n. Sedan den 1 Oktober 1904 har f�rsamlingen varit sj�lfunderh�llande.
Det andliga tillst�ndet i f�rsamlingen under dess f�sta tid var det allra b�sta och i hela hopen var ett hj�rta och en sj�l. Den 15 April 1889 resignerade pastor Sw�rd och 3 m�nader d�refter flyttade han till Worcester. Medlemsantalet var d� 58. I Augusti kallades pastor A. Rohnstr�m i Campello, Mass.
Page7
Han antog kallelsen och hitkom den 1 Oktober 1889. Under 3 �r och 6 m�nader tj�nade pastor Rohnstr�m med kraft och nit f�rsamlingen, och hade han gl�djen f�lja 27 nyfr�lsta i dopets graf. Genom has f�rsorg blef f�rsamlingen lagligen inkorporerad den 2 December 1889 under namn af F�rsta Svenska Baptistf�rsamlingen i Meriden. Den bestod d� af 56 medlemar. �r 1891 hade f�rsamlingen den sorgen att n�dgas utesluta flera af de �ldsta och verksammaste medlemmarna, som f�tt k�rlek till synden och v�rlden. Detta och att �tskilliga afflyttade p� betyg gjorde, att n�r pastor Rohnstr�m den 1 April 1893 flyttade till Wilmington, medlemsantalet var 61.
Den 18 April 1893 utf�rdades kallelse till pastor T. Clafford, hvilken d� vistades i Uppsala Sverige, och efter hvad som f�rsports �mnade �nyo resa till Amerika. Sedan pastor Clafford f�tt tillfredsst�llande svar
Page8
p� n�gra af homon framst�llda fr�gor, antog han kallelsen. Under v�ntan p� honom uppeh�lls verksamheten af diakonerna med hj�lp af resande predikanter. F�rsamlingen �kades under tiden med 5 inflyttade, hvaremot tv�nne utesl�tos, s� att medlemsantalet vid broder Claffords hitkomst i September 1893 var 64. Verksamheten fick nun y uppsving och flera v�nner, som st�tt f�rsamlingen n�ra, togo d� steget ut och f�renage sig med den hop som h�gtid h�ller. I Maj 1894 h�ll �stra staternas konferens sitt �rsm�te h�r, hvilket var bes�kt af deltagare fr�n n�r och fj�rran. Forsamlingen k�nde sig uppbyggd och v�lsignad och de medlemmar, som voro med d�, minas �nnu med gl�dje dess h�gtidsdagar. Under broder Claffords tid arbetades med all ifver f�r att nedbringa den trychande skulden p� kyrkan. Detta lyckades �fver all f�rv�ntan. Genom sparb�ssor, som utl�mnades och t�mdes kvartalsvis,
I Juli 1898 utf�rdades kallelse till pastor W. K�hler var v�l k�nd och mycket omtyckt h�r som evangelii f�rkunnare sedan den tid han var konferensens mission�r och han erh�ll d�rf�r enh�llig kallelse, hvilken han antog, upptagande arbetet h�r i b�rjan af Oktober 1898.
Med stort mycken kraft sk�tte han forsamlingens angel�genheter i 5 �r och en m�nads tid. Under hands verksamhet tillv�xte antalet �h�rare i kyrkan och m�nga blefvo omv�nda till Gud och genom depet upptagna i forsamlingen. Pastor K�hler hade gl�djen att v�lkomna 72 personer till Guds forsmaling, d�raf 51 d�pta, 16 inflyttade, 2 �terupptagna och 3 intagna p� bek�nnelse. D�remot afgingo 16 med betyg, 15 m�ste uteslutas och 2 utstrykas. Sommaren 1903 erh�ll broder K�hler kallelse af v�r konferens att bli dess mission�r och, som hans h�g stod till missionsf�ltet, antog han densamma och resignerade den 2 Augusti f�r att den 1 November upptaga arbetet med konferensen. Han bor fortfarande kvar i v�r stad och tillh�r j�mte maka och de store barnen v�r forsamling. Emellan�t g�r han en titt till hemmet och f� vi p� v�ra m�ten gl�djen att h�ra honom f�rt�lja de under Gud g�r p� missionsf�ltet.
P� recommendation af pastor Emil Friborg i New Haven kallades pastor Willmar, att bli v�r predikant och f�rest�ndare i Herren. Pastor Larson antog kallelsen och ankom hit fr�n �fj�rran v�stern� i b�rjan af Januari 1904. Broder Larson�r f�dd i Skarjsj�n, Stensele socken af W�sterbottens l�n den 21 Augusti 1872 och ankom till Amerika i December 1892. Han blef omv�nd och d�pt i b�rjan af 1894, k�nde sig kallad att blifva en enangelii f�rkunnare och ingick d�rf�r h�stterminen 1896 vid samfundets teologiska l�roverk i Morgan Park, Ill.I Maj 1900 graduerade han och erh�ll sedan kallelse till forsamlingen i Willmar, Minn., d�r han den 8 December samma �r afskildes till derde och l�rare. Broder Larson har haft f�rm�nen att f�lja 27 i dopets graf och h�lsat 6 v�lkomna p� betyg. Under samma tid ha 14 utflyttat och 4 uteslutits eller strukits. Medlemsantalet i December 1906 �r 133.
Alla dessa pastorer hafva efter b�sta f�rm�ga s�kt att tj�na hjorden och lefva de d�rf�r i tacksamt mine hos f�rsamlingens medlemmar.
De ha s�tt ordet i tid och otid, i med � och motg�ng, f�r flera eller f�rre �h�rare och under tro p� honom, som lofvat, att hans ord icke skall �terkomma f�f�ngt.
�D�rf�r, mina �lskade br�der, varen faste, orubblige, �fverfl�dande i Herrens verk alltid, vertande att edert arbete �r icke f�f�ngt i Herren!� 1 Kor. 15:58
Tillf�lliga predikaner.
Utom f�rut n�mnda predikanter, som under forsamlingers f�rsta tid l�ngre eller kortare tider predikat h�r, vilja vi n�mna studeranden O. Hanson fr�n Hamilton, N.Y., som uppeh�ll sig h�r under julferien 1887-1888. Han var den unga forsamlingen till mycken gl�dje och uppmuntran och flera blefvo under hans vistelse h�r vunna f�r Herren. V�ren 1892 verkade mission�rinnan Nannie Blomquist fr�n Sverige i n�ra tv� m�nader i denna korta tid fick mottaga 8 personer.
Mission�rinnan Carolina H�kanson fr�n Brooklyn, verkade ocks� h�d vid flera tillf�llen under Pastor Claffords tid. Vid sista predikant-ombytet h�sten 1903 hade vi f�rm�nen att hafva dar Arvid Gordh som predikant i n�ra tv� m�nader. F�r sina gedigna predikningar om den korsf�ste Kristus, sitt enkla v�sen och sin varma gudsfruktan vann han allas hj�rtan. Under de korta tider, d� reguli�r pastor saknats eller vid pastorns bortovaro, har verksamheten och m�tena ledts af diakonerna John E. Svenson, Hans E. Hanson och David Dahl. De hafva i all enkelhet s�kt att f�rkunna det dlada budskapet om Jesus, syndares fr�lsare. 1 April 1893 valdes broder Svenson till vice ordf�rande, hvilken befattning han �nnu innehar.
Utstationer.
Forsamlingen har �fven s�kt att enligt Jesu ord vara ett ljus p� ljusstaken och sprida �det sanna ljuset�, Kristus, till v�rt folk i n�rheten af Meriden. Pastor Sw�rd upptog �r 1888 verksamhet iHartford, tagande v�rd om d�rvarande lilla grupp af troende och d�pta. Han gjorde �fven predikobes�k i New Britian, Bristol och Middletown. Pastor Rohnstr�m upptog verksamhet i Waterbury och gjorde d�r regelbunda bes�k. Bland de f� landsm�nnen i Wallingford b�rjade pastor Clafford att predika 1894. Detta goda verk har fortsatts under s�v�l broder K�hlers som den nuvarande pastorns verksamhetstid. �fven Southington har bes�kts med evangelii predikan. Broder K�hler b�rjade d�rmed. Nu ha vi d�r en treflig s�ndagsskola, som ledes af diakon Hans E. Hanson och hvari broder John Lindell i Plantsville samt denna forsamlings pastor medverkar; och dessutom h�lles predikan hvarannan s�ndags eftermiddag.
Diakoner, sekreterare och �trustees�
Forsamlingens f�rsta diakon var Bernhard Svenson, som tj�nade fr�n den 16 Februari 1887 till i November 1891, d� han fr�n frosamlingen m�ste afskiljas.
Den andre var Martin Svenson, hvilken invaldes den 3 Oktober 1887 och aftr�dde den 14 Januari 1896. En tredje broder, som bekl�dt diakonsysslan, �r Alfr. Carlson. Han invaldes d�rtill den 1 Januari 1897 och aftr�dde efter 5 �rs hederlig och trogen tj�nst den 7 Februari 1902. Diakonk�ren f�r n�rvarande best�r af 4 medlemmar. Seniordiakonen, Hans E. Hanson, invaldes den 10 Oktober 1888 och har troget tj�nat i 18 �r. D�rn�st
kommer John E. Svenson, invald den 18 Januari 1892, med en tj�nstedtid af 14 �r. Den 15 Januari 1896 invaldes Olof Falk, som den 31 December 1899 afsade sig befattningen, men som �terinvaldes den 1 Januari 1903. Han har nu tj�nat i 7 �r. Det b�sta � och dessa br�der �ro v�rda det b�sta � som om dem och b�r s�gas, �r: de �hafva tj�nat v�l�; och
p� dem har skriften g�tt i fullbordan, som s�ger, att �de som hafva tj�nat v�l, vinna en god st�llning och mychen frigmodighet i den tro, som �r i Kristus Jesus.�
S�som sekreterre hafva f�ljande br�der tj�nat f�rsamlingen: Oscar Peterson, Bernhard Svenson, Albert Peterson och Eric Johnson. De sista 14 �ren har broder Johnson med endast 9 m�naders paus p� ett utm�rkt s�tt sk�tt sekreterarebefattningen.
Forsamlingens �trustees.� Denna syssla har innehafts af m�nga br�der. Af dessa m� n�mnas Chas. Falk, Chas. Bolinder och Hugo Fohlin, kunnige m�n, som e skytt det myckna extra arbete f�rtroendem�n p�falla. N�r detta skrifves, �r br�der Bernhard Berg ordf�rande i �The Board of Trustees.� En mera plikttrogen, en mera om forsamlingens egendom m�n broder, �r sv�rt att finna. Han vill ordning i och omkring Herrens hus. De �friga medlemmarna i �boarden� �ro brr. B. Hanson och E. Johnson, invalda 1906, och b�da pr�ktiga och dugande m�n.
Kyrkan och pastorsbost�llet
F�rst n�r forsamlingen var bildad, h�ll den sina m�ten I The Main Street Baptist Church och sedan hyrdes Maplewood Hall p� Britania Street. Kort efter pastor Rohnstr�ms hitkomst �r 1889 besl�ts att skaffa forsamlingen ett eget hem, och b�de forsamlingen och pastorn arbetade energiskt f�r detsamma. Byggnadskommitte valdes i November 1889, best�ende af Oscar Peterson, John E. Svenson, G. K�ll, Hans E. Hanson, j�mte pastor Rohnstr�m samt Mr. Seth J. Hall fr�n The First Baptist Church och Mr. Chapman fr�n The Main Street First Baptist Church som r�dgifvande medlemmar. En v�lbel�gen tomt i h�rnet af Park Avenue och Franklin Street ink�ptes f�r $1400.00, och s�ndagen den 6 Juli 1890 lades h�rnstenen till kyrkan i n�rvaro af de flesta amerikanska pastorerna i staden och en talrik publik. Inom forsamlingen
subskriberades $1326.04 och amerikanska v�nner g�fvo $1544.24. Dessutom bidrog syf�reningen med $687 och af The Connecticut Baptist Convention erh�lls som l�n $1,000. F�r att fylla resten upptogs ett bankl�n p� $2000. Kyrkan �r v�rderad till $8,000. Den 21 November 1890 blef den h�gtidligen invigd f�r f�rsamlingen och dess pastor. �rlingen firas �nnu den 21 November af f�rsamlingen med f�st och en dagl�ns offrande p� Herrens altare till kyrkans f�rm�n.
I b�rjan af 1898 gjordes en f�r�ndring af h�rsalens fr�mre del, betydligt f�rb�ttrande dess utseende. Arbetet urf�rdes af br�der inom forsamlingen under ledning af �trustees.� �r 1904 s�g sig forsamlingen i st�nd att betala det sista af bankl�net p� kyrkan. Samma �r vidtogos ocks� vidtomfattande reparationer. Nya yttre d�rrar insattes. De smala trapporna till h�rsalen bortrefvos och �ndam�lsenligare insattes i st�llet. H�rsalens v�ggar och kat beslogos med i trefliga m�nster pressad pl�t, som, �lad I ljusgr�nt och ljusgult ter sig s�rdeles treflig ut, gifvande rummet en solid pr�gel. Detta tillsammans med andra sm�rre reparationer kostade �fver $800. Dessutom utf�rdes mycket arbete fritt af �trustees� och andra inom forsamlingen. Och till det fritt erh�llna h�r �fven, att firman H. Wales Lines till forsamlingen sk�nkte en bastant och pr�ktig brosten, v�rderad till $25.00, hvilken nu pryder kyrkans hufvudentre. Senast och under 1906 har s�v�l kyrkans som pastorskost�llets exteri�r m�lats f�r en kostnad af $170.
I Januari 1894 besl�ts att p� kyrkans tomt uppf�ra partorsbost�lle och en kommitte tillsattes att bestyra om byggandet. I Juni samma �r blef huset f�rdigt och pastorsfamilgen tog det I bestittning. Huset �r v�rderadt till $2000 och bankl�net, som upptogs f�r husets byggande, �r �nnu obetaldt.
S�ndagsskolan
�r 1888, allts� �ret efter forsamlingens bilande, organiserades s�ndagskolan med cirka ett dussin barn och en klass af �ldre. Dess f�rsta f�rest�ndare var John E. Svenson, som tj�nade i 5 �r eller till slutet af �r 1893. Sedan hafva f�ljande br�der varit f�rest�ndare: David Dahl �ren 1894 � 1898, s�ledes 5 �r; Hans E. Hanson �ren 1899 � 1904, likaledes 5 �r; och Carl J. Liden, sokolans nuarande f�rest�ndare, som vidtag den 1 Januari 1905. Under dessa rikt beg�fvade, f�r skolan intresserade och Gud h�ngifna m�ns ledning har den g�tt stadigt fram�t. Efter 9 �rs verksamhet bestod den af 35 barn, l�rare och tj�nstem�n 7. Och efter n�ra 19 �rs verksamhet har den, utom en bibelklass, 90 barn inskrifna och en l�rarepersonal p� 14. N�r f�ltets starka begr�nsning tages h�nsyn till, �r detta en vacker framg�ng. Tid efter annan har f�rsamlingens leder f�rst�rkts med rekryter fr�n s�ndagsskolan, hvilka visat sig vara goda Jesu Kristi stridsm�n. �r 1906 d�ptes 14 af de �ldre ekeverba. Det har sannats r�rande denna institution: �De fattiges nyodling gifver mycker mat.�
Ungdomsf�reningen �Enighet.�
Fast�n ingen organisation var tillfannandes, fortgick dock ungdomsverksamhet f�re 1889. Men detta �r den 9 Juli bildades �Enighet� med 23 medlemmar. Dess f�rste ordf�rande var Oscar Peterson, des f�rste sekreterare John Erikson. S�som ordf�rande hafva f�ljande br�der under l�ngre eller kortare tider tj�nat: och Robert Larson. Utrymmet f�rnekar oss n�jet omn�mna, hvilka som f�r �frigt tj�nat f�reningen. Men slutet af 1906 finner den med f�ljande tj�nstem�n: ordf�rande och kass�r Louis Liden.
F�reningens syftem�l att b�rja med var kort och godt: �att arbeta f�r hednamissionen.� Till detta bifogades den 8 Juli 1893: egen uppbyggelse och andras fr�lsning. F�r ern�endet af m�lets senare del hafva m�ten h�llits hvarje s�ndagsafton, utom under Juni � Augusti; och f�r att ern� dess f�rra del hafva medel samlats dels genom reguli�ra m�nadsbidrag, dels genom syf�rening och f�ster, resultatet under dessa 18 �r varande en totalinkomst af $1941.30. Cirka h�lften af denna summa har stannat hemma hos f�rsamlingen. Af andra h�lften �ro utbetalade $431.84 till hednamissionen, $49.65, till missionen I Sverige, $85.03 till Connecticuts Ungdomsf�rbund och New York konferensens Ungdomsf�rbund; resten har �tg�tt att bet�cka f�reningens l�pande utgifter.
�Enighet� r�knar nu 47 medlemmar. Af de 23, som voro n�rvarande vid dess bildande, kvarst�r �nnu en, n�mlingen Anna Anderson. F�reningens �ldsta medlem och enda hedersledamot �r Maria Berg, som med heder b�r sina 72 �r. Dessa b�da systrar, p�rlor i Guds f�rsamling, v�rdiga exempel f�r ett yngre sl�kte, hafva varit och fortfarande �ro flitiga bes�kare af och deltagare i ungdomsm�tena. Och vi vilja bifoga skaldens ord:
Syf�reningen �Arbetsmyran.�
Den �ldsta inom parish f�refintliga f�reningen, som t. o. m. antedaterar parish, year �Arbetsmyran.� N�r den organiserades �r obekant, emedan uppgifter d�rom saknas. Men p� v�ren 1885 h�lls syauktion, hvilket vittnar om f�renad verksamhet bland de kristna kvinnorna. Det �r d�rf�r troligt att f�reningen �f�ddes� i slutet af 1884 eller i b�rjan af 1885. Men den �kristnades� icke f�rr�n den 30 Maj 1889, d� det �beslutades att gifva syf�reningen ett namm och skulle den h�danefter heta �Arbetsmyran�.�
Dess f�rsta f�rest�ndarinnor voro systrarna Maria Larson, nu fru John E. Svensom, och Ida Malm. De systrar, som sedan innehaft denna befattning, �ro fruarna:. Af dessa ha fruarna Erickson, Anderson och Berg l�ngst st�tt vid styret. Och de st� d�r vid nedtecknandet af dess rader. Troget och samvetsgrannt ha de styrt, och troget och gladt he de, s�v�l som de �friga f�rest�ndarinnorna, underst�dts af systrarna inom f�rsamlingen. I m�nga �r har Anna Anderson varit f�reningens kass�r; och finanssekreterarebefattningen har i en f�ljd af �r under f�reningens senare historia p� ett f�rtr�ffligt s�tt sk�tts af broder David Dahl.
Fr�n b�rjan h�llos m�ten i husen, men den 17 December 1890 beslutades att m�ta i kyrkan och �att tv� och tv� at f�reningens medlemmar�bjuda p� kaffe.� Huru ofta dessa sammankomster h�llos upp till 1889 � 1895 m�tte f�reningen, vinter och sommar lika, vanligen hvarje fjorton dagar och ofta hvarje vecka. Under cirka 2 �r tog �Arbetsmyran� hvila. Sedan dess har den n�jt sig med en rast under h�gsommaren. Under �rets �friga del sker vanligen sammantra�de hvarannan torsdagseftermiddag.
Dess m�l f�rsta tiden var �att arbeta f�r f�rsamlingens kyrka.� Senare, p� m�tet den 5 November 1891 beslutades �att arbeta uteslutande f�r afbetalande p� kyrkans skuld.� Nu �r denna skuld g�ldad, i hvilket syf�reningen haft en stor anpart. Sedan 1891, eller under 16 �r, har den samlat $2,468.26.
�G� till myran, du late! Se p� hennes v�gar och blif vis!�
S�ngf�reningar.
Blandad k�r har, sm�rre uppeh�ll fr�nsedda, existerat sedan f�rsamlingenstidigarehistoria. Redan i b�rjan af 1890 finna vi en k�r unter ledning af A.P. Walberg.
Sedan har k�rs�ng idkats under ledning af pastor A. Rohnstr�m, Arthur Turner, G.A. Hauk och G. Crusberg, hvilken sedan 1901 varit s�nganf�rare. I April 1903 organiserade sig s�ngf�reningen, d� fru Chas. Erikson blef vald till sekreterare ock kass�r och d� det best�mdes, att hvarje medlem skulle erl�gga en afgift af 5 cents per m�nad. Mycket h�rdt och ofta otack samt arbete har nedlagts under dessa �r p� k�rs�ng, f�rn�mligast af ledare men �fven af s�ngare. F�r detta �ro de all heder och tack v�rda. Omst�ndigheterna hafva under sommaren tvingat f�reningen till overksamhet, hvilken stundom f�r ytterligare mellankommande hinders skull utstr�ckts till halfva, ja ock hela �r.
Sommaren 1904 kom mansk�ren till st�nd. Den ocks� ledes af G. Crusberg. Under sin korta existens har den h�jt s�ngens fana s�v�l vid f�ster som vid allm�nna gudstj�nster.
Senast hafva ett par unga systrar, Estella Peterson och Ruth Hanson, l�tit h�ra sig i duett-och solos�nger.
Korsets H�rold.
Under pastor T. Claffords verksamhet h�r, p� initativ af br�der inom f�rsamlingen och p� grund af frivillig tillslutning, kom Korsets H�rold till st�nd. Den har faft sina m�ten i hemmen hvarje tisdagskv�ll under vintern. Dess str�fvan har varit att befordra b�n och helgelse ibland de redan troende. I denna sin str�fvan har den kr�nts med got framg�ng. Men d�rut�fver har framg�ngen str�ckt sig, ty den har �fven f�tt bevittna huru oandliga, religi�st indifferenta m�nniskor vaknat upp till behof af Guds n�d, som de sedermera mottagit.
Skandinaviska Sjukhj�lpsf�reningen Concordia.
Den 21 Juni 1898 h�lls ett sammantr�de i svenska baptistkyrkan, d� fr�gan om att bilda en sjukhj�lpsf�rening
Dryftades och d� planer lades som vid n�sta sammantr�de den 15 Juli samma �r resulterade i organiserandet af �Concordia i Meriden, Conn.� Medlemsantalet var d� 18. F�ljande tj�nstem�n valdes: ordf., David Dahl; vice ordf., Chas. Falk; protokollsekr., John E. Svenson; finanssekr., Hans E. Hanson och kass�r Alfr. Carlson. Br. Dalh sk�tte ordf�randeskapet till i Januari 1905, d� han eftertr�ddes br. Svenson. Som protokollsekreterare eftertr�ddes br. Svenson af Eric Johnson och s�som finanssekreterare ha, efter br. Hanson, G. E. Johnson och Carl J. Liden fungerat. Kass�rsskapet sk�ttes at br. Carlson till i December 1905, d� J. Youngquist vidtog.
F�reningens syftem�l �r �att genom broderlig v�nskap och enighet underst�dja hvarandra vid intr�ffade sjukdoms- ocg d�dsfall.� Den utbetalar i sjukhj�lp $5.00 i veckan till 13 veckor � rad och till begrafningshj�lp $1.00 per medlem, s� l�nge medlemsantalet ej �fverstigit 100. Upp till den 10 September 1906 har till sjuk- och begrafningshj�lp utbetalats $537.00 och i kassan finnes $684.46.
�r 1906 �ndrade f�reningen namn genom att till �Concordia� bifoga best�mningen �Skandinaviska Sjukhj�lpsf�reningen Concordia.� I denna p� rent kristlig grund hvilande organisation, kontrollerad af medlemmar inom svenska baptistf�rsamlingen, �ger hvarje moralisk man och kvinna mellan 15 och 50 �rs �lder, boende i Meriden eller omnejd, r�tt att intr�da, f�r s�vidt obotlig sjukdom icke f�refinnes. �Concordia� �r allts� osekterisk. Den sluter sina portar endast f�r dem, som skulle medf�ra dess ruin, med ej f�r de i religion olika t�nkande.
Afsomnade
D�ds�ngeln har s� l�ngt varit s�rskildt skonsam mot denna f�rsamling. Endast 5 syskon ha under
tjugo�rs-perioden f�tt hembud. Dessa �ro: fru A.P. Sw�rd samt brr. K.G.M. Broman, Axel Johnson, S. M. Svenson och Gustaf Johnson. Stilla och fridfullt hafva dessa I tron p�Kristus afsomnat. P� dem �r fullbordadt: �Saliga �ro de d�da, som I Herren d� h�refter. Ja, sager Anden, de skola hvila sig fr�n sitt arbete, ty deras g�rningar f�lja dem efter.�
Statistiska uppgifter
�fver f�rsamlingens utveckling och finanser.
See table on page 22
Denna tabell visar f�rsamlingens numer�ra tillv�xt fr�n den 16 Februarui 1887 till den 1 Januari 1907. Af de uteslutna hafva n�gra �terkommit till Gud och hans f�rsamling, s� att de �ro icke m�nga, som f�rr tj�nat Herren, men som nu, s� l�ngt vi veta, vandra utan Gud och tuan hopp i v�rlden.
N�stf�ljande tabell b�r vittne om f�rsamlinges finansiella verksamhet. F�rsamlingen har under dessa �r f�r olika �ndam�l utbetalat:
Smmanlagdt utg�r detta en summa af $35,180.45. N�r f�ltets starka begr�nsning och f�rsamlingens nummer�r tages h�nsyn till s� �r detta ett h�rligt resultat. Sannt nog, f�rsamlingen har ej tagit allt detta ur egen ficka. En del har erh�llits som hj�lp till l�rarel�n och hj�lp vid kyrkans byggande af amerikanska trosfr�nder. Cirka %5,310.08 ha kommit den v�gen. En annan del har erh�llits af amerikanare inom staden till hj�lp vid kyrkans uppf�rande. �nnu en annan och liten del utg�r handr�ckningar, som gifvits f�rsamlingen af de inom den svenska kolonien f� baptistisk verksamhet v�nligt sinnade. Men lejonparten best�r af f�rsamlingsmedlemmars offer �t Herren. Att dessa offer icke alltid varit sm�, f�rtj�nar att omn�mnas. S� t. ex. Gaf, n�r kyrkan byggdes, en ung syster, ut�fver de vanliga bidragen, $75.00 till kyrkobygget. P� samma altare lade en annan syster hela sin besparing, hvarmed hon �mnat resa till hemlandet. Och detta �r endast exempel. De allra flesta af medlemmarna handlade lika �delmodigt; de g�fno sina kroppar j�mv�l s�som lefvande offer �t Herrer och hans f�rsamling. Och han som s�g enkans sk�rf och prisade gifvaren, ha?ock sett akka dessa g�fvor och prisat, och skall ytterlingare prisa de, som framburit dem.
Slutanm�rkningar.
Kasta vi nu en blick tillbaka �fver tjugo-�arsperioden, s� sp�ra vi mychet sannt kristligt nit. Som en r�d tr�d g�r det igenom hela f�rsamlingens historia och kan sk�njas vid hvilken tidpunkt som helst. Det visar sig i outtr�ttligt arbete i Herrens ving�rd.Vi f� ej g�ra den meningen g�llande, att alla medlemmarna, alltid varit nitiska. Det vore ett afvikande fr�n sanningen, ty individer hafva nog funnits, hvilka i nitet varit tr�ga. Men, n�r detta medgifvits, �terst�r att anf�ra
till denna f�rsamlings ber�m och till Guds �ra, att de flesta medlemmarna besj�lats med ett sannt nit f�r Herrens verk. Man har gifvit sina kroppar till ett lefvande offer �t Gud. Detta heliga nit visar sig, ja, r�ttf�rdigar sig s�som heligt nit i stor offervillighet; och vi t�nka h�r s�rskildt p� att gifva Harranom den del af egendomen, som h� homon till. Hvem han l�sa denna korta historik utan att se br�der och systrar orpph�rligt t�ga fram och p� Herrns altare nedl�gga sina g�fvor? Och hvem kan undg� att gripas af den k�nslan: h�r �ro r�tta israeliter, i hvilka intet svek �r?
I denna period af f�rsamlingens historia sp�ras med uppriktig tacksamhet Guds bevarande n�d gent emot den lilla planteringen. F�rsamlingen har haft predikantombyte 4 g�nger. D� och d� har den varit n�dsakad ifr�n sig afskilja en eller flera, som b�rjat lefva i synd. Men allt har f�rsigg�tt utan n�gra st�rre skakningar. Och i detta s�v�l som i mycket annat sk�nja vi Guds bevarande n�d. Utan den hade vi varit f�rg�ngna, med den �ro vi bevarade och efter 20 �rs existens triumferande. F�r detta tillkomme all �ra Fadern, Sonen and Anden!
L�ta vi nu blicken glida �fver f�ltet s� m�tes �gat at utsikter till vidare framg�ng. Ett nytt sl�kte p� f�rsamlingens speciella f� h�ller p� att uppv�xa, hvilket framf�r allt annat beh�fver sann gudsfruktan. Och m�ngen inom den svenska kolonien s�ger: �Vi erk�nna, att vi beh�fva fr�lsning, hoppandes att i framtiden kunna mottaga den.� D�rtill kommer att emigrationen till v�r stad fr�n Sverige icke �nnu afstannat, och v�rt arbetsf�lt utvidgas. Inf�r dess fakta och inf�r en afslutad 20-�rig verksamhet, hvad �r att g�ra? Jo, att efterkomma Johannes ord, n�r han i sitt andra bref s�ger: �Tagen eder till vara, att I icke f�rloren det vi med v�rt arbete hafva vunnit utan f�n full l�n.� M� f�rsamlingen beh�lla hvad den vunnit! M� den sedan draga fram�t till nya segrar! Gl�mme den aldrig:
�Hvem skall de gamels stora verk full�nda?
Blott den som deras ande fattat har.�
~END
